Vintervärmare i gul skrud
På vår lilla Icabutik (den enda mataffären på byn) finns alla basvaror en människa behöver. Utbudet (antalet varianter av samma vara) är inte så himlaskriande stort, men det finns en manuell chark, en hel del närproducerade varor och riktigt, riktigt bra personal. Inget alls att klaga på alltså, och vi köper i stort sett all mat där. Kanske händer det trots det att jag saknar matbutikerna i huvudstaden ibland, precis som jag förr saknade Ramselebacon och Ubergs tunnbröd.
Slutet av januari månad bjuder inte på så många överraskningar, men igår ramlade jag plötsligt över en sändning med Tarocco-apelsiner inne på affären. Kungen bland apelsiner - på min lill-Ica?! Jestanes! Nu har jag inte tid att blogga, inte att läsa och knappt att arbeta (Skoja bara, chefen!) för nu ägnar jag all min tid åt att svulla i mig apelsiner och drömma om ljumma italienska vindar. Livet har fått sin guldgula kant igen.
