Förra veckans snö smalt bort och ersattes av några dagars slask. Idag försöker vintern ta igen förlorad mark med ny pudersnö och någon minusgrad. Då blir hela världen liksom svart-vit. Inget som sticker ut och inget som irriterar. Rätt så vackert på sitt vis, men lite väl förenklat. Ångermanland för nybörjare, kanske? (Detta storslagna landskap, som Gud skapade då han både log och vredgades enligt Pelle Molin, kan ju annars vara lite för mycket att ta in för den ovane.)
Utets raka motsats finner vi då inne, i vår lägenhet. Här samsas just nu 1,5 bohag i de tre rummen. Det finns t.ex. tre bokhyllor, två soffor och två fåtöljer i vardagsrummet. En till soffa står på Röåns möbler och stampar i startgroparna för att flytta hit. Varje dag fraktar vi saker i båda riktningar, mellan huset och här, men eftersom bottenvåningen i huset är oanvändbar just nu så blir flyttströmmen starkare hitåt. De som känner mig vet att jag är en känslig och välsorterad människa (Joo, det är jag visst mamma!) och detta hopkrympta liv på en minimal yta frestar på. Tur då att utsikten utanför huset är just så menlös som den är just nu.
